Arla Foods transportchef om biogasen: "Den största drivkraften är att den är cirkulär"
På de flestas bord runt om i Sverige står det mjölk eller mejeriprodukter från varumärket alla känner igen, Arla Foods. Den röda kon på förpackningarna signalerar att det är mjölk från svenska kor. Men Sverige är ett avlångt land och logistik och transporter när det kommer till livsmedel är något av en konstform. I rätt tid, till rätt plats och med säkerhet och kontroll – det är David Redins domän som transportchef på Arla Foods.
Det internationella mejerikooperativet Arla Foods har verksamhet i sju europeiska länder och nästan 10,000 mjölkbönder. Mjölken är navet för alla de varumärken och produkter som Arla idag producerar. Kända namn som Bregott, Kelda, Keso och Pucko är alla produkter som ingår i familjen av välkända och omtyckta namn under Arla paraplyet.
I Sverige finns det ungefär 2500 Arlabönder från södra Skåne till Jämtland i norr. Det blir en hel del transporter till och från gårdar och mejerier men också ut till Arlas kunder där konsumenten sen kan avnjuta mjölk, ost och smör. Under hela transportkedjan ska mjölken hållas kall och Arlas upphämtningsförmåga hos sina bönder är 100% vilket innebär att ingen mjölk går till spillo.
– Vi har väldigt hög precision på våra leveranser. Jag som har jobbat med andra typer av logistiksystem på andra bolag, där pratar man några dagars ledtider och man har ett lager. Här är det en färskråvara vi hämtar hos bonden och den ska till butiken och processas däremellan. Det är en spännande setup och ganska unik men det ställer stora krav på säkerhet, övervakning, och kontroll, säger David Redin, transportchef på Arla Foods.
Arla Foods kör idag sina transporter på 100% förnybart bränsle. Det innebär flera olika typer av bränslen men inget med fossilt ursprung. I den mixen av drivmedel ingår biogasen som en viktig del i hållbarhetsarbetet och verksamheten.
Cirkulär ekonomi i fokus när restprodukter blir till drivmedel
– I slutet av 2018 var jag på en testbana där bilarna som kunde gå på flytande biogas introducerades i större omfattning för de lite större transportera. Då började vi fundera kring att ja, detta skulle kunna vara möjligt för oss också. 2019 körde vi vårt första test med en Volvo 460 på flytande biogas i ordinarie logistikflöde, och vi körde den hela året faktiskt. Vi ville utvärdera om detta kunde vara något för vår ordinarie logistik-set-up, en mjölkbil i Sverige rullar ungefär 30,000 mil om året så det gav oss ett riktigt bra testvärde. Vi hade inga större problem och utvecklingen har accelererat så att nu har vi tio stycken Arlaloggade bilar som körs på biogas av våra åkerier och målsättning om att 30 % av alla insamlingsbilar i Sverige ska gå på flytande biogas innan 2024, säger David Redin.
Statliga stöd viktiga för framtidens hållbara bränslen
Kon står i centrum för stora delar av Arlas produktsortiment, men har inte tidigare också varit en del av att bidra till bränslet som kan hämta upp mjölken hos bonden, förrän nu.
– Mer cirkulärt än det här kan jag inte komma på, där vi använder en restprodukt för att hämta en råvara från bönderna. Och just biogasproduktionen är ett effektivt sätt att ta hand om restprodukterna från jordbruket men också samhällets avfall i stor omfattning. Det är inte bara energi i form av bränsle som vi får ut av biogasproduktion utan det är också näringsämnen som vi kan använda efter rötning som växtnäring för lantbruket i ett väldigt exakt system. Vi har gjort mätningar 2019 och kommer göra nästa stora mätning på alla Arlagårdar snart igen för att se – hur mycket energi finns det där ute? Jag skulle vilja säga att vi skulle bli självförsörjande många gånger om så vi har ju ett överflöd som skulle kunna tillhandahålla resten av transportmarknaden som vill köra på flytande biogas, säger David Redin.
Att biogasen är ett framtidsbränsle med klara hållbarhetsfördelar råder det ganska liten diskussion om, men det är flera delar som måste komma på plats för att aktörer i näringslivet ska känna långsiktighet i de stora investeringar som krävs. Mycket hänger på den politiska styrningen av biogasen som i november fick gehör. I statens budget för 2022 som klubbades igenom i riksdagen i november fanns nyheter för de som vurmar för biogasen. Regeringen vill inför ett produktionsstöd för biogas fram till 2040 i linje med det förslag som framkom i Biogasmarknadsutredningen. Produktionsstödet för biogasen kommer innebära 500 miljoner kronor i stöd för 2022 och 700 miljoner kronor per år 2023 och 2024.
– Tekniken finns och vi är väldigt positiva till vår biogassatsning och biogasrevolution som vi kallade det en gång i tiden. Det främsta vi behöver är politisk enighet kring detta och sen kommer vi, marknaden att reglera resten, det är jag helt övertygad om, avslutar David Redin.